Karta över Uddevalla stad 1807 med de nya tomterna utmarkerade och klickbara för att se ägare. Klicka dig sedan vidare för att se vilka som var skrivna på tomten. Du kan även söka efter vem som bodde var.
För ett år sedan stod staden i lågor. Branden spred sig över nästan hela staden och ödelade allt i sin väg, bara ett fåtal hus klarade sig, främst de utanför tullarna. Nu var det dags för Uddevallaborna att bygga upp sin stad igen.
Detta var ett ypperligt tillfälle att ordna upp stadsplanen och börja på nytt. Den nya stadsplanen utgjordes i stor utsträckning av välordnade kvarter och gator i rutmönster.
Naturligtvis kunde inte alla tomter bebyggas omedelbart utan det var en process som stäckte sig över många år. Planen kan fortfarande ses i dagens stadsbild där kvarteren och gatornas sträckning känns igen. Ett antal hus byggda antingen före eller under åren efter branden står fortfarande kvar.
Margretelund byggdes redan 1724 och låg då alldeles utanför själva staden omgiven av trädgårdar. Därav klarade sig byggnaden från branden 1806. Huset byggdes av brukspatronen och riksdagsmannen Jöns Koch och det är döpt efter hans fru, Margareta Simzon Koch.
Det nuvarande rådhuset uppfördes 1818 efter att det tidigare från 1737 förstörts i branden. Det är byggt av holländskt tegel som är putsat.
Flyglarna uppfördes innan rådhuset av privatpersoner, de blev inte en del av stadens rådhus förrän 1878 och 1943.
Wessmanska huset låg även det strax utanför staden. Det är byggt redan 1767 och medlemmar av släkten Wessman bodde där ända till 1922. Idag finns Uddevalla Hembygdsförening i huset.
Hasselbackshuset byggdes 1814 av redaren och varvsägaren C J Engelke. Sedan 1875 är det dock i stadens ägor och har sedan dess använts till många olika ändamål, bland annat som stadsbibliotek. .
Kyrkogatan 3 byggdes runt 1810. Redan från 1743 fanns där ett apotek och efter branden fanns Apoteket Lejonet i byggnaden, det fanns där ända till 1924.
Kungsgatan 28A byggdes mellan 1807 och 1814. Det är byggt i Holländskt tegel och såsom så många andra av de gamla husen har det över åren byggts om eller -till.
Kungsgatan 30 byggdes efter branden och kom snart att användas som läroverk. Huset blev 1862 Uddevallas museum, därav texten som än idag kan ses på byggnaden. Museet låg här ända till 1983 då Bohusläns museum öppnade på Kampenhof.
Sillgrenska huset på Kungsgatan 34 byggdes enligt skylten på huset 1807. Det sägs vidare där att det är det första huset som byggdes av Hollänskt tegel efter branden. Teglet fick då föras in tullfritt under några år.
De båda husen på Agnebergsgatan 6 och 8 byggdes mellan 1813 och 1816. I området fanns på 1800-talet polisens arrestlokaler och även stadens spöpåle.
Sockerbruket, idag en del av Agnebergsskolan, byggdes 1808. Sockerraffinering blev under mitten av 1800-talet en stor produktion i Uddevalla och staden var på fjärde plats i produktion i Sverige.
Sjömanshuset byggdes 1810 och kom senare att inrymma stadens Sjömanshus, en institution som förde bok över alla sjömän och fartyg. Huset är idag museum. Uddevalla Släktforskare har en databas med sjömän som var inskrivna vid sjömanshuset. Där finns även mer information att läsa om sjömanshusen.
Huset på Södergatan 34 byggdes 1810.
Södergatan 36 byggdes alldeles efter branden 1806 och har putsad fasad, trots att huset och övriga sidor är i trä.
Södergatan 29 byggdes år 1810, ursprungligen i ett plan.
Prästgården byggdes 1808 ungefär där den gamla prästgården låg.
Södra Hamngatan 15 uppfördes år 1815.
Så vilka var de då, dessa Uddevallabor som byggde upp staden? Här är en ögonblicksbild av ägarförhållandena under de första åren av 1800-talet!
Läs mer
Lantmäteriet: Laga delning 1807 Uddevalla Stad
Kulturmiljövårdsprogram, Uddevalla Kommun (9 april 2002)
Bohusläningen: Historierna om 17 av Uddevallas äldsta hus
Uddevallabloggen: Stenbron och stadsplanen 1807